För två veckor sedan besökte John Stancombe sin 1 640:e match i amatörsystemet när han gästade Sandbach Football Centre för att se hemmalaget Sandbach United spela.
Det är en sällsynt bedrift – särskilt med tanke på att 46-årige Stancombe är blind.
– Det här är min tionde fotbollssäsong som helt blind. Jag har inte kunnat se något sedan 2006. När det hände satt jag inne i ett år utan att göra något, jag kunde ju inte längre gå någonstans utan att behöva hjälp av andra, konstaterar han för The Guardian.
Groundhopping, som det heter när man försöker besöka så många fotbollsarenor som möjligt, blev engelsmannens räddning. Och hans rutiner är alltid likadana när han besöker en ny idrottsplats.
Först guidas Stancombe runt på området av en frivillig från föreningen, som förklarar hur arenan ser ut: antalet strålkastare, gräsets längd, klubbhusets storlek, himlens utseende och läktarens karaktär. Det får honom att skapa sig en bild av platsen.
John Stancombe följer sedan matchen med en personlig kommentator, som beskriver allt som händer på planen. Stancombe producerar sedan en matchrapport, som han sparar för att släppa i en bok under slutet av året. Så har han gjort i tre decennier.
Det har helt enkelt blivit hans syfte i livet.
– Om du är blind och hemma så sitter du bara och sover från och till, så det här är delvis något jag gör för att lämna huset. Jag har gjort det i 30 år, och varför skulle jag sluta bara för att jag är helt blind nu? Så länge klubbarna är beredda att hjälpa mig så tänker jag fortsätta med groundhopping, säger Stancombe.
Imponerande, eller hur?