Annons
Annons

Näst framgångsrikast genom tiderna hemma i Portugal men landets bästa representant i Europa-spelen, samtidigt bäst och mest meriterade på 2000-talet. Kan klubbens 28:e ligatitel bana väg för en ny storhetstid för Porto?

Grundandet

Det som idag är känt som Futebol Clube do Porto grundades 28 september 1893 som Foot-Ball Club do Porto av António Nicolau de Almeida, en portvinsförsäljare från staden som också var en hängiven sportentusiast.  Fascinerad av fotbollen som spelades i England under sina resor där tog han, likt så många före och efter honom, med sig sin upplevelse tillbaka till hemstaden.

En av klubbens första matcher spelades 2 mars 1894 mot Foot-Ball Club Lisbonense, som högtidlighölls av kung Carlos 1 och drottning Amélie av Orléans närvaro och troféutdelning till vinnaren. Klubben stagnerade ett par år senare på grund av familjetryck mot Almeida som ledde till förlorad entusiasm. 2 augusti 1906 återuppväcktes Porto av Monteiro da Costa som blev dess president, spreds utanför stadens brittiska kretsar, och öppnade för andra sporter: gymnastik, tyngdlyftning, och brottning.

Historia

FC Porto är den portugisiska fotbollens allra första mästare. När cupturneringen Campeonato de Portugal introducerades 1921 hade Porto vunnit den regionala ligan fyra år i följd, och när de för första gången någonsin spelade en nationell final stod de som segrare efter vinst mot Sporting från Lissabon. På en större scen var det svårare för Porto att vinna, och under de kommande 16 åren tog de bara hem trofén tre gånger.

1934 blev den scenen ännu större: Primeira Liga introducerades och även den lyckades Porto, som haft så svårt att vinna cupen, bli den första mästaren av. När Primeira Liga säsongen 1938/39 blev Campeonato Nacional da Primeira Divisão, det vill säga den nationella ligans första division, blev Campeonato de Portugal istället till Taça de Portugal, som än idag är Portugals största cupturnering.

I ligans begynnelseår vann Porto två säsonger i följd. Därefter tog det stopp i hela 16 år, en torka som är den näst längsta Porto gått utan att vinna ligan i dess historia och som efterföljdes av en värre som varade 19 år mellan 1959 och 1978 där Taça-vinsten 1968 var den så gott som enda ljuspunkten. När Porto till slut började vinna igen var de ledda av José Maria Pedroto, som vann klubbens senaste ligatitel som spelare och anslöt 1976/77 för att som tränare leda klubben till ytterligare en cuptitel och året därpå avsluta den 19 år långa titeltorkan.

Porto började bli en europeisk klubb under dessa år, ständigt med i de tre Europa-cuperna med varierande resultat: de spelade Cupvinnarcup-final 1984, de vann Europacupen 1987 och följde upp med vinst i både UEFA Super Cup och Intercontinental Cup, och grunden för dagens Porto lades där och då.

Moderna Porto

Portugals två största fotbollsklubbar har turats om att vinna Primeira Liga i princip ständigt sedan millenieskiftet. Efter att Boavista vann sin hittills enda titel 2000/01, och Sporting vann titlar året innan samt därpå för att nå upp till de 18 Porto hade, har allt bara handlat om de blåvita och de röda: Porto har vunnit ligan hela tio gånger de senaste 18 åren, i dominerande stil med tre perioder av försvarade titlar bakom sig under dessa år, medan ärkerivalen Benfica gjort detsamma sex gånger.

Räkna därtill in UEFA Cup-vinst 2002/03, Europa League-vinst 2010/11, samt Champions League-vinst 2003/04, och bilden av ett Porto inuti en storhetstid blir tydligare. Men de fyra senaste årens portugisiska mästare heter Benfica, ingenting annat i troféväg togs hem till klubbens museum utöver en Supertaça från 2013/14 under tiden, innan Porto åter fann tillbaka till vinnande vägar och vann ligan 2017/18. 

En ny storhetstid?

Det som gjorde Porto så framgångsrika både hemma och i Europa under klubbens bästa år på 2000-talet var kombinationen av taktisk disciplin och otrolig begåvning. Klubblegendaren Vitor Baía, som spelade i Porto mellan 1983 och 2007 bortsett från två år i FC Barcelona, innehar klubbrekordet i antal vunna troféer med 25 där tio ligatitlar och fem cuptitlar ingår, och vann dessutom både UEFA Cupen och Champions League med Porto och var en självklar grundpelare längst bak. På mittfältet styrde oerhörda talanger som Deco och João Moutinho spelet så att anfallare som Benni McCarthy och Radamel Falcao och Hulk kunde ösa in mål.

Trots rivaliteten med en storklubb och en ännu större fotbollsnation som granne har Porto alltid lyckats värva begåvningar som gjort att klubben kunnat slå från underläge: Jackson Martinez bombade in mål där, Alex Sandro visade upp sig som en världsback, Bruno Alves sin robusta spelstil, Ricardo Quaresma nästan omöjlig teknik, bland många andra.

Nu hoppas de blåvita supportrarna att Iker Casillas, en legendar i sig, kan leda laget från bredvid stolparna, att Vincent Aboubakar kan fortsätta göra mål och Moussa Marega likaså, att Maxi Pereira kan leda försvaret mot tuffare motstånd, men kanske framför allt att tränaren Sérgio Conceiçäo har samma taktiska förmåga som José Mourinho och André Villas-Boas.

Källor: Bíblia do FC Porto, Almanaque do FC Porto 1893–2011, fcporto.pt, whoscored.com, rsssf.com.

FAKTA

Futebol Clube do Porto
Grundades: 28 september 1893
Smeknamn: Azuis e brancos (”De blå och vita”), Dragões (”Drakarna”)
Hemmaarena: Estádio do Dragão (kapacitet: 50 033)
Tränare: Sérgio Conceiçäo
Viktigaste spelare: Héctor Herrera, Iker Casillas, Alex Telles, Moussa Marega
Kapten: Héctor Herrera
Meriter: 28 Primeira Liga-titlar, 16 Taça de Portugal-titlar, 20 Supertaça Cândido de Oliveira-titlar, 2 Champions League-titlar, 2 UEFA Cup-titlar, 1 UEFA Super Cup-titel

Av Özgür Kurtoglu

(Artikeln publicerades först i GOAL #9-2018)

Annons
Annons

Pin It on Pinterest