Annons
Annons

I Basel var Mohamed Salah den spännande ynglingen. I Chelsea blev han den oslipade talangen. I Fiorentina och Roma var han uppskattad, men också känd som en målsumpare och chansmissare. Inte förrän Mohamed Salah kom till Liverpool hittade han rätt. Hur rätt som helst. 

Den dryga månad som förflöt mellan den 26:e maj och 15:e juni kan inte ha varit någon av Mohamed Salahs bästa som fotbollsspelare.

Det första datumet spelades Champions League-finalen i Kiev mellan Liverpool och Real Madrid. För Mohamed Salah var det en livslång dröm som blev verklighet. När en yngre, fotbollstokig version av Salah bänkade sig framför teven hemma i Egypten var det spelarna på den allra högsta nivån, i de stora lagen och turneringarna, han älskade att följa.

– Mitt tidigaste fotbollsminne är när jag sitter hemma och tittar på Champions League-matcher. Jag älskade att titta på Zidane, Totti och brasilianske Ronaldo. Att nu få höra Champions League-musiken innan avspark är en fantastisk känsla.

Inför matchen målades också Salah upp som en arvtagare till de där stora namnen från förr och matchen sågs som många som en duell mellan ett Liverpool som varit på dekis, men rest sig, och världens största klubb Real och framför allt mellan en hysteriskt formtoppad Salah och Cristiano Ronaldo.

Tvekampen tog dock slut efter mindre än en halvtimme. Sergio Ramos låsning av Salahs arm i en kampsituation hängde med i spelarnas efterföljande fall och där drogs Salahs axel oturligt ur led. Matchen tog slut innan den ens hade börjat för Liverpools egyptiske stjärna och utan honom hade Liverpool inte mycket att sätta emot. Real Madrid kunde, efter två mycket hjälpsamma målvaktstavlor av Loris Karius, defilera mot lagets historiska tredje raka Champions League-titel. 

Hundra procent

Det andra datumet som nämndes i inledningen spelades Egyptens första match i VM i Ryssland, mot Uruguay, och slutade med en tuff, men rättvis, 0-1-förlust.

– Det är första gången vi är med I VM på 28 år, så alla i Egypten är väldigt exalterade över att vi ska få chansen igen. Jag är säker på att jag kommer ge mer än hundra procent på planen för att göra folket glada och kan jag göra det kommer jag bli väldigt stolt, sa Salah inför turneringen.

I själva verket var han långtifrån de där hundra procenten han ville ge för fansen som väntat så länge. Salah kom halvskadad till turneringen, Ramos armdragning satt i, och han kunde inte göra sig själv rättvisa. Redan efter andra matchen, ytterligare en förlust, den här gången mot värdnationen, var Egypten i praktiken utslaget.

Å ena sidan: de två matcherna hade kunnat vara det sista triumfatoriska utropstecknet efter en direkt sensationell säsong.

Å andra sidan: utgången i dem suddade inte på något sätt ut de dryga tio månader som föregått den där dryga månaden.

Liverpool

23 juni, 2017. När nyheten kom att Liverpool köpt Mohamed Salah från Roma var de flesta ganska eniga om att Mohammed Salah skulle bli ett nyttigt nyförvärv. Att den pilsnabbe, hårt arbetande yttern med låg tyngdpunkt skulle passa perfekt in i Jürgen Klopps spel med högintensiv press långt in på motståndarnas planhalva, återerövringsattacker, snabba omställningar och en hårt arbetande anfallslinje. Salah själv var också minst sagt nöjd med flytten.

– Jag har älskat den här klubben sedan jag var liten. Jag känner till dess historia och visste att jag ville spela för den. När jag fick chansen att flytta till Liverpool visste jag att jag måste ta chansen.

Så långt allt gott alltså. Däremot fanns det frågetecken kring Salahs avslutsförmåga och målproduktion. Frustrerade Roma-fans kunde vittna om en spelare som för all del stod för mängder av målpassningar och hela tiden skapade chanser, men också missade extremt mycket. 

Ödmjuk kille

Salahs bakgrund som en i raden av misslyckade talangvärvningar i Chelsea talade också emot honom. När han kom till det blåa Londonlaget från Basel var han ett framtidsprospekt som många trodde skulle passa perfekt in i lagets spel med yttrar som gärna fick gå in i banan, men Salah fick få chanser och verkade snarare gå bakåt i utvecklingen. En som såg potentialen redan då var dock Chelsealegenden Frank Lampard. När Lampard, nu teve-expert pratade om Salah inför Champions League-finalen var det med värme.

– Salah är en väldigt ödmjuk kille. Hans personlighet har inte förändrats särskilt mycket sedan jag spelade med honom den där korta perioden i Chelsea. Även om han fick väldigt få chanser i klubben, så har han berättat för mig att Chelsea ändå spelade en stor roll i hans utveckling.

Lampard återkom gärna också till just ödmjukheten när han skulle förklara Salahs säsong.

– Salah förstår verkligen sin talang, på bästa möjliga sätt. Han har en enorm tro på sig själv, samtidigt som han fortfarande talar i samma lågmälda ton. Jag tror att han har förstått nu att han är uppe på nivå med Cristiano Ronaldo. Han tror och förstår att det är den nivån han befinner sig på.

Sanslösa nivåer

Även om flytten till Italien och först Fiorentina och sedan Roma återupprättade hans rykte, fanns många frågetecken kvar när Salah nu återvände till de brittiska öarna.

Väldigt få hade därmed förutsett det som skulle hända när Premier League väl drog i gång i augusti. Egyptiern smög kanske igång, men skulle snart explodera ordentligt.

Målen började trilla in redan under hösten, men det var framför allt från nyår och framåt som poängproduktionen närmade sig direkt sanslösa nivåer. Salah hittade successivt in i Liverpools spel och när samspelet med Roberto Firminho och Sadio Mané väl satt utvecklades trion till ligans kanske mest svårstoppade anfallstrio.

– Det har varit kul att titta på Bobby Firminho den här säsongen, han gör ännu fler mål än tidigare. Jag tror det beror på att sättet vi spelar på nu skapar chanser för alla tre, sättet vi rör oss på skapar möjligheter att dyka upp centralt, framför målet, hela tiden.

Vassast av de tre har ändå tveklöst Salah varit. De tvära vändningarna i hög fart, de närmast Messi-trixiga dribblingarna på liten yta och de aviga avsluten, ofta i helt fel läge för målvakten, resulterade ju längre säsongen fortskred allt oftare. Och oftare. Och oftare.

Ligans bästa spelare

När ligan tog slut i maj hade den misslyckade Chelseavärvningen och målsumparen från Roma smällt in 32 mål på 38 matcher, blivit utsedd till ligans bästa spelare och framstod allt mer som ett av Premier Leagues bästa nyförvärv genom tiderna. Av bara farten smällde han in tio mål på tretton matcher i Champions League när Liverpool, högst oväntat, tog sig till den där finalen i Kiev.

En av anledningarna till den rekordsnabba utvecklingen var att Salah nu, till skillnad från under tiden i Chelsea, lärt sig hantera pressen.

– Jag vet att jag är bra nu. I Roma hade jag två fina säsonger, men jag blev kanske lite bekväm där också till slut. En ny klubb innebär nya förväntningar. Jag har alltid varit den typen av människa som gillar att chansa, att själv sätta mig under press.

Kanske handlar Salahs fantastiska säsong bara om att han hittat sin klubb till slut? För även om det var storstjärnor i de allra största lagen som Salah som barn satt och tittade på hemma i Egypten så var det faktiskt Liverpool hjärtat klappade för redan då. 

– Jag är bara lycklig över att göra mål för klubben jag stöttade som barn, det är allt som spelar någon roll.

Källor: The Independent, Daily Post, Sports Illustrated, The National, CNN.

Av Mattias Dahlström

MOHAMED SALAH OCH MATEN

Många fotbollsspelare gillar dyra klockor, kläder och bilar, men det är inget för Mohamed Salah. Däremot är han väldigt intresserad av mat, vilket känns lite ironiskt med tanke på att han numera bor i England, knappast känt för sin gastronomiska nivå. Salahs favoriträtt är kushani, en egyptisk rätt med ris, pasta och linser som blandas ihop och toppas med tomatsås, kikärtor och stekt lök.

– Varje gång jag åker hem till Egypten så ringer jag en kompis från flygplatsen och ber honom köpa kushani till oss. När han kommer för att hämta mig drar jag luvan på min hoodie över huvudet och bara stoppar i mig min kushani direkt.

MO SALAH-RAMSAN

Brittiska fans är sällan sena att hylla spelare de gillar och det dröjde heller inte länge innan Mohamed Salah hade sin egen ramsa. Till melodin från brittiska nittiotalspopbandet James “Sit Down” komponerade Liverpools läktare den svängiga lilla ramsan: “Mo Salah, Mo Salah – running down the wing/Salah, la, la, la, la, la, la – the Egyptian king”.

3 ANDRA STJÄRNOR SOM MISSLYCKADES I CHELSEA

2014 köptes Mohamed Salah till Chelsea från Basel. Tanken var att den unge lovande yttern skulle fortsätta Londonklubbens fina tradition med snabba yttrar som vänder inåt i banan, men Salah lyckades aldrig riktigt övertyga i de blåa och fick i stället ta en tur till Italien innan han återvände till England och Liverpool och gjorde succé. Han är i ganska gott sällskap. 

Romelu Lukaku

Den belgiske jätten köptes in som en (väldigt naturlig) arvtagare till Didier Drogba, men fick få chanser. Efter att han gjort stor succé i West Bromwich och Everton ryktades det om att han skulle tillbaka till Chelsea, men i stället valde han Manchester United. Där han öst in mål, medan Chelseas anfallare misslyckats.

Kevin De Bruyne

Spelgeniet var purung när han kom till Stamford Bridge och var kanske väl grön för att ta en plats eller hitta en roll i ett då väldigt starkt Chelsea. De Bruyne fick i stället söka sig till Wolfsburg, där han var Bundesligas kanske bästa spelare, innan han under Pep Guardiolas ledning utvecklats till Premier Leagues bästa mittfältare.

Filipe Luis

Den frejdige och konditionsstarke vänsterbacken var en av La Ligas – och därmed världens – bästa i sin roll under tiden i Atletico Madrid 2010-14. Sen gick flytten till Chelsea och karriären kom helt av sig. Det blev bara 15 matcher under den enda säsongen på de brittiska öarna. Tillbaka i Atletico har Luis – så klart – närmat sig tidigare höjder igen. 

FAKTA

Mohamed Salah
Född: 15 juni 1992 i Basion, Egypten
Längd: 175 cm
Position: Anfallare
Tröjnummer: 11
Klubbar: Arab Contractors (2010-2012), Basel (2012-2014), Chelsea (2014-2016), Fiorentina (2015, lån), Roma (2015-2017, första säsongen på lån), Liverpool (2017-)
Landslag: 57 matcher och 33 mål för Egypten
Meriter: Mohamed Salah blev i våras den första afrikanska och arabiska spelare att vinna priset som ”Footballer of the Year” i Premier League
Bakgrund: Mohamed Salah växte upp i ett medelklasshem i regionen Gharbia i Egypten. Hans föräldrar ville att han skulle satsa på skolan och ett yrke med större säkerhet, men redan i tidig ålder visste Salah att han ville satsa på fotbollen. Salah sågs länge som en ganska oskolad spelare och det var egentligen inte förrän han flyttade till schweiziska plantskolan Basel som han började hitta rätt.

(Artikeln publicerades först i GOAL nummer 8-2018)

Annons
Annons

Pin It on Pinterest